och sedan inför ögonen på änglarna Han skapade jorden - och inte att vara öde.
Och alla änglarna ropade av glädje när de såg, vad Gud skapade.
För att förstå vad hände senare,
man måste höja ögonen till himlen - den tredje himlen.
Där finns det en trädgård, Guds paradis.
Det bebos av Gud och bl.a. englarna.
En kerub kallades Strålande Morgonstjärna (Lucifer).
I Eden, Guds lustgård, bodde du, höljd i alla slags ädla stenar:
karneol, topas och kalcedon, krysolit, onyx och jaspis,
safir, karbunkel och smaragd, jämte guld;
du var prydd med smycken och klenoder,
beredda den dag då du skapades.
Du var en kerub, som skuggade vida,
och jag hade satt dig att vara på det heliga gudaberget,
du fick där gå omkring bland gnistrande stenar.
Lyckosam var du på dina vägar från den dag då du skapades,
till dess att orättfärdighet blev funnen hos dig. (Hes 28:13-15)
Den sista satsen innehåller ett revolutionerande ord "till dess",
vilket medförde till det, vad vi läser i Bibeln i den andra versen:
Och jorden var öde och tom, och mörker var över djupet,
och Guds Ande svävade över vattnet. (1 Mos 1:2)
Öde och tom menar förstörelsen.
Jorden hade ett kaotiskt tillstånd,
och krävde en fullständig rekonstruktion.
när han fastställde jordens grundvalar (Ords 8:29)
Varför jorden förstördes.
Frågan är av Lucifers uppror.
En synd mot Gud skilde honom från Gud.
Huru har du icke fallit ifrån himmelen,
du strålande morgonstjärna!
Huru har du icke blivit fälld till jorden, du folkens förgörare!
Det var du som sade i ditt hjärta:
'Jag vill stiga upp till himmelen;
högt ovanför Guds stjärnor vill jag ställa min tron;
jag vill sätta mig på gudaförsamlingens berg längst uppe i norr.
Jag vill stiga upp över molnens höjder, göra mig lik den Högste.'
Nej, ned till dödsriket måste du fara, längst ned i graven.
De som se dig stirra på dig, de betrakta dig och säga:
'Är detta den man som kom jorden att darra och riken att bäva,
den som förvandlade jordkretsen till en öken och förstörde dess städer,
den som aldrig frigav sina fångar,
så att de fingo återvända hem?' (Jes 14:12-17)
Lucifer blev stolt, och så hans hjärta förmörkades.
På grund av detta, han förlorade all sin härlighet,
och blev den mest fruktansvärda av allt - mörkrets furste,
som föll ner från himlen på jorden.
Och jorden var öde och tom, och mörker var över djupet.
Men lyckligtvis Bibeln slutar inte här.
Guds Ande svävade.
Och snart hände någongting, som ersatte mörkret.
I mitten av kaos kom
Ljus
